Frågor om socialpolitik
Målen i EU:s handlingsplan för sociala rättigheter är frivilliga och inte juridiskt bindande för medlemsländerna och fastställdes av Europeiska rådet i juni Målen är fem nationella och ett gemensamt och de ska vara uppfyllda senast Målen rör sysselsättning, utbildning och fattigdomsbekämpning. Syftet är att skapa ett starkt socialt Europa för människors välstånd och välbefinnande och för en konkurrenskraftig ekonomi.
Sverige har sedan haft en sysselsättningsgrad på över 78 procent. Källa : Eurostat , klicka på länk ovan. För att uppnå minst procents sysselsättningsgrad ska EU enligt handlingsplanen sträva efter följande:.
Välkommen till Svensk Socialpolitisk Förening
Men redan ska enligt beslut i ministerrådet andelen vara 47 procent. I utbildningsmålet ingår också att minst 80 procent av alla i ålder år ska ha grundläggande digitala färdigheter. Nytt sätt att mäta vuxenutbildning kommer från Sveriges mål, s. Målet till är att gruppen ska minska med minst 15 miljoner personer varav minst fem miljoner ska vara barn. Mellan och ökade dock antalet människor i riskzonen med 2,4 miljoner i EU, varav 1,5 miljoner var barn år.
I Sverige ökade antalet med 53 fattiga personer till 1 individer samtidigt som antalet barn i gruppen minskade med 29 personer till barn under samma tid.
Socialpolitik
På det informella toppmötet i Göteborg proklamerades den sociala pelaren. Mötet hade formen av ett seminarium med olika workshop med närmare deltagande, inklusive EU-ländernas stats- och regeringschefer samt fack- och arbetsgivarrepresentanter. De diskuterade jobb, rättvisa och vidareutbildning. Enligt den svenska regeringen som tillsammans med EU-kommissionen arrangerade Göteborgsmötet är det viktigt för EU:s sammanhållning och den inre marknaden att möta de sociala utmaningarna och att EU:s fattigaste länder involveras i arbetet med pelaren, se faktabox till vänster.
På det efterföljande EU-toppmötet i december betonade stats- och regeringscheferna: " I enlighet med fördragen kvarstår medlemsstaterna som huvudansvariga för dessa områden En majoriet i riksdagen stödde den sociala pelaren.
I en gemensam reservation från M, C och KD skrev partierna som var emot beslutet "att en grund skapas för att driva fram lagstiftning som idag inte är EU-gemensam". Arbetsmarknadens parter var delade i frågan.
Socialpolitik
Mer bakgrund Sociala frågor omfattar enligt EU-kommissionen tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet och inkludering. För att få ett samlat grepp på frågorna föreslog EU-kommissionen i april konceptet social pelaren, vilket antogs av medlemsländernas arbetsmarknadsministrar i oktober samma år.
Den sociala pelaren är namnet på 20 principer och målsättningar. Hur väl länderna uppfyller principerna kommer att kunna följas genom en årlig sammanställning i en så kallad resultattavla. Men eftersom EU saknar befogenheter att besluta om merparten av principerna blir det upp till medlemsländer eller arbetsmarknadens parter att förverkliga dem. Inför förslaget om en social pelare ställde sig EU-parlamentet i januari bakom en lista på vad den ska innehålla och vilket fokus EU bör ha på sociala frågor.
Med knapp marginal, mot , röstade även EU-parlamentarikerna för att det bör föras in ett socialt protokoll nästa gång EU-fördraget öppnas för omförhandling. Historia — Sociala pelaren inte först Deklarationen om den sociala pelaren från är en i raden av intiativ sedan den Europeiska sociala stadgan för att lyfta fram sociala frågor, i vid mening, i Europa.
Socialpolitik – varför, hur och till vilken nytta?
Europeiska sociala stadgan antogs av Europarådet den 18 oktober i Turin i Italien och har sedan utvecklats. På Europarådets hemsida skriver man: Inget annat rättsligt instrument på paneuropeisk nivå kan tillhandahålla ett sådant omfattande och fullständigt skydd av sociala rättigheter som det som anges i stadgan, vilket också utgör en referenspunkt i EU-lagstiftningen. EU:s grundlag Lissabonfördraget från , artikel , bekräftar Europeiska sociala stadgan och års unionsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.
I artiklarna — om socialpolitik återfinns vilka sociala frågor som EU i allmän mening kan och bör jobba med, medlemsländernas vetorätt i sammanhanget och vilken roll arbetsmarknadens parter kan spela på nationell och europeisk nivå. Här finns också den tvingade EU-regeln, artikel , om att män och kvinnor som har likvärdigt arbete ska ha lika lön.