Fond för ms sjuka
I Sverige har runt 20 personer MS. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor, ungefär dubbelt så många kvinnor som män får MS. Forskningen om multipel skleros MS har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Först kom det injektionsbehandlingar som bromsar sjukdomen och idag finns det läkemedel som i stort sett tar bort skov, säger Tomas Olsson.
MS är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa. I Sverige har ca 20 individer MS och nya fall tillkommer varje år. Det är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Symtomen som den drabbade får beror på vilken del av nervsystemet som angrips, Vanliga symtom är att man får känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar.
Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov.
Vad är MS?
Ett skov kan hålla i sig under något dygn, upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Några av de nya läkemedlen dämpar immunförsvaret och det kan ge upphov till allvarliga sidoeffekter. Vi behöver immunförsvaret för att bekämpa t ex infektioner och cancer. Men en avigsida med läkemedlet är att individer som bär på ett vanligen ofarligt virus, JC-virus, kan få en allvarlig hjärninflammation.
I dag finns ingen behandling som botar MS och därför måste den som har sjukdomen ofta ta medicin under lång tid. För många av de nya behandlingarna känner man inte till vilka långtidseffekterna är och därför har Tomas Olsson forskningsgrupp etablerat systematiska uppföljningssystem av de nya högeffektiva men potentiellt farliga nya behandlingarna av MS.
Vi har samlat in biologiskt material och kan vi hitta någon biologisk markör i exempelvis blodproven som visar på risker eller fördelar med behandlingen så kan det hjälpa till att hitta så bra och precis behandling som möjligt för patienten.
Bidrag till personer som lider av MS eller diabetes
Vad som orsakar MS är inte känt men, säger Tomas Olsson, det är som med många andra komplexa sjukdomar en kombination av arv och miljö. Hypotesen är att miljöfaktorer och riskökande gener samverkar och ger en autoimmun reaktion riktad mot nervsystemet, dvs att det egna immunförsvaret angriper strukturer i hjärnan. Tomas Olsson vill förstå vilka riskgener som orsakar MS genom att undersöka vilka varianter av gener som tillåter inflammatorisk skada i centrala nervsystemet.
I internationella samarbeten kartlägger vi de genetiska förutsättningarna för att få MS och har nu identifierat runt riskgener eller genvarianter där var och en av dem bidrar lite till risken att få MS, säger Tomas Olsson. Gemensamt för nästan alla genvarianterna som forskarna har hittat är att de är aktiva i immunförsvaret.
En del av dem är starkare, dvs ökar risken mer än andra. Den här kunskapen kan användas för att hitta mer selektiva läkemedel som hindrar den inflammatoriska processen. Ett annat viktigt område där Tomas Olssons grupp gjort ett stort bidrag handlar om omgivningsfaktorer eller livsstilsfaktorer som i samverkan med riskgener ökar risken att få MS. Sedan har de haft ett stort projekt där personer med MS och en kontrollgrupp får svara på ett extensivt frågeformulär och där har det framkommit att vissa faktorer i miljö och livsstil är väldigt viktiga.
Bland annat har vissa virusinfektioner visat sig ha stor betydelse. Ett sådant exempel är Epstein-Barr viruset som ger körtelfeber. Vi har också sett att en typ av Herpes-virus kan ha betydelse. En hypotes är att immunförsvaret efter en infektion riktar sig mot komponenter i nervsystemet och driver på sjukdomen. HLA är en grupp av proteiner som hjälper kroppens immunsystem att identifiera sina egna celler och urskilja främmande.
I kombination med att ha haft en Epstein-Barr virusinfektion i en känslig ålder så kan det öka risken 10 till 20 gånger.
Framgångsrik MS-forskning
Virusinfektioner är bara en av flera riskfaktorer för MS berättar Tomas Olsson. Fetma är en annan riskfaktor. BMI över ökar risken för MS två gånger. Brist på solljus och vitamin D är också riskfaktorer så måttligt solljus är bra, både i sig och för produktionen av vitamin D.