Rättsvetenskapliga perspektiv svjt 2004
Detta föredrag har hållits såsom års Castbergs minneforelesning vid Institutt for offentlig rett, Universitet i Oslo. Efter att ha gjort en distinktion mellan forskning och vetenskap sätter författaren in rättsdogmatiken — de finierad som rekonstruktion av rättssystem — i ett vetenskapsteoretiskt per spektiv. Härvid berörs bl. Högskolelagen föreskriver att universitet och högskolor bl.
Om forskningens frihet sägs att forsk ningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras. Problem, metoder och resultat. Inte ett ord om idéer, teorier och forskningens syften. Detta är kanske begripligt, men borde man inte någon gång möta ordet vetenskap? I högskoleförfattningarna talas visserligen om att utbildningen skall ske på vetenskaplig grund, att professorer måste ha vetenskaplig skicklig het och att lektorer måste ha vetenskaplig kompetens.
A comparison between the concepts “undertaking” and “bodies
Men begreppet vetenskap ges ingen självständig roll. Vetenskap nämns endast i sammansättningar för angivande av olika vetenskapsområden. Vetenskaplig verksamhet och forskning förutsätts uppenbarligen vara detsamma. Nyckelordet förutsätts vara kunskap.
Häfte 2, 2004
Det kan förefalla småaktigt att lägga någon vikt vid denna byråkra tiska jargong. Jag vill emellertid hävda att den är partisk. Den upphö jer den naturvetenskapliga vardagsforskningen till grundmodell för vetenskaplig verksamhet. Det är i och för sig riktigt att forskning och kunskap hör ihop. Forskning handlar om att ta reda på hur någon sorts verklighet är be skaffad.
Allt som är forskning hör naturligtvis inte hemma på ett universitet eller en vetenskaplig institution. De flesta journalister anser att de sysslar med forskning, och en del gör det också. Framförallt äldre her rar ger sig in på s. Böcker, filmer och TV-program kan sällan. Vi måste därför skilja mellan vetenskaplig forskning och annan forsk ning.
Forskning kan vara vetenskaplig på två sätt. Den kan ske med ve tenskapliga metoder och den kan ske i vetenskapligt syfte. Jag åter kommer till detta.
Häfte 1, 2004
I det sagda ligger att forskning inte är detsamma som vetenskap el ler vetenskaplig verksamhet. Einstein definierade vetenskap som ett för sök att rekonstruera tillvaron med begreppsbildningens hjälp till ett i möjligaste mån sammanhängande system. Vetenskaplig verksamhet innefattar alltid någon sorts forskning, men den specifikt vetenskap liga uppgiften är en annan.
Om forskning leder till kunskap, så leder vetenskaplig verksamhet till insikt och förståelse. I vetenskaplig verksamhet kan man urskilja åtminstone fem olika aspekter eller, om man så vill, fem olika typer av arbetsuppgifter.
Häfte 9, 2021
För att verksamheten skall förtjäna att kallas vetenskaplig måste alla dess aspekter kunna ifrågasättas. Varje redovisning av vetenskaplig verksamhet utgörs av en sorts berättelse. Dels därför att det hela rör sig om att kommunicera med andra människor. Dels därför att det är omöjligt att berätta om något utan att implicit oavbrutet bygga på värderingar.