Krustader till julbordet
Ett julbord Ă€r en buffĂ© â ett smörgĂ„sbord â med julmat som serveras företrĂ€desvis i Sverige och Finland kring jul. Flera rĂ€tter, som julskinka , köttbullar , Janssons frestelse , sill och prinskorv brukar förekomma pĂ„ julbord, men det finns ocksĂ„ mĂ„nga regionala rĂ€tter som bara Ă€r vanliga i vissa omrĂ„den. FĂ„ av rĂ€tterna pĂ„ dagens julbord Ă€r frĂ„n Ă€ldre tider, med dopp i grytan , julkorv och lutfisk som undantag.
Flera allmÀnt accepterade julbordsrÀtter, som köttbullar , julskinka , prinskorv och gravlax , blev inte vanliga förrÀn under talet, och köttbullarna blev vanliga pÄ julbordet först under talet. Som dricka serveras ofta julöl och julmust till maten. Ordet "julbord" Àr kÀnt i svenskan sedan början av talet och syftade dÄ pÄ ett festligt dukat bord med exempelvis grenljus , skÄdebröd med mera, som ofta stod kvar, uppdukat under hela julen.
Senare har det mer kommit att förknippas med en typ av smörgÄsbord som serveras till jul.
Traditionen att fira jul har sina rötter i talets festligheter kring midvinterblotet , dÄ man talade om att "dricka jul". Under medeltiden infördes kristna jultraditioner i Sverige, dÄ bland annat fasteregler tillkom under advent. Det innebar att man inte fick Àta kött veckorna före jul, vilket resulterade i att gröt och olika fiskrÀtter, frÀmst lutfisk , blev en del av jultraditionen.
LÀnge var spannmÄl det viktigaste livsmedlet i skandinavisk matkultur, varför jÀst öl , kokt gröt och bakat bröd utgjorde stapelföda. Men dessa rÀtter var Àven viktiga företeelser vid fest, fast dÄ med finare kryddor, tillsatt socker och högre alkoholhalt. Till julbordet var det viktigt med utsmyckningar och det förekom skÄdebröd , sÄ kallad sÄkaka och annan skÄdemat, som julhös , det vill sÀga ett dekorerat grishuvud som först skulle Àtas upp efter julen.
Innan talet var, utöver de ovan nÀmnda rÀtterna Àven olika varianter av julbröd viktiga pÄ julbordet. En tradition var den sÄ kallade julhögen , som var en konisk stapel med ett antal nybakade bröd, cirka stycken, krönta av nÄgon godsak, som en ostbit, korv eller Àpple. Ofta fick var och en i hushÄllet sin egen julhög, som skulle rÀcka under helgen.
Ibland var det endast en stor gemensam julhög pÄ julbordet. Till brödet gjordes dekorativa smörupplÀggningar, ibland tillsammans med ostar och i mer vÀlbÀrgade hem serverades rikligt med sovel, som korvar och flÀskkött. Risgrynsgröten dök upp pÄ talet. Mycket av det som förknippas med julbordet Àr annars hÀmtat frÄn brÀnnvinsbordet , en Àldre svensk förrÀttsmÄltid som traditionellt bestod av fem delar: ett par sorters bröd , smör , en eller tvÄ sorters ost eller potkÀs , fisk; exempelvis rimmad eller gravad lax eller en sillinlÀggning , nÄgon korv , rökt, spicket eller torkat kött, samt ett par-tre sorters kryddat brÀnnvin som kummin-, malörts- och dillbrÀnnvin.
Under början av talet utvecklades denna förrÀtt till att bli smörgÄsbordet, men det var först frÄn tidigt tal som svenskarna mer allmÀnt började julaftonsmÄltiden med ett julsmörgÄsbord, som sen följdes av lutfisk som varmrÀtt och risgrynsgröt till avslutning.
Fyllning till krustader
Detta sammanföll Àven med att man i början av talet fick större möjligheter till att konservera mat, vilket underlÀttade smörgÄsbordet. Detta resulterade i ett ökat antal smÄrÀtter pÄ julbordet, med ingredienser som Àgg , fisk och rödbetor. Innan talets andra hÀlft förtÀrdes huvudsakligen fÀrsk mat, för att dra en skiljelinje mellan resten av Ärets insaltade eller torkade kost. Under och talet blev det populÀrt i högrestÄnds-hem att lÄta sig influeras av mode och traditioner frÄn andra lÀnder.
Detta medförde bland annat import av fikon , dadlar , utlÀndska nötter, choklad och marsipan till julborden. FÄ av de rÀtter som blivit populÀra pÄ julbordet var det under jularna innan talet. Julskinka , prinskorv , Janssons frestelse , gravlax och köttbullar Àr exempel pÄ julrÀtter som blev vanliga under talet.
Snittar till jul
Julskinkan blev inte vanlig förrÀn under talet eftersom skinkan, som kommer frÄn en fin del av grisen, förr sparades till sommaren. IstÀllet serverades ofta grishuvud vid jul, kallat julhös. Under talet blev skinkan vanlig pÄ vissa herrgÄrdar, men inte hos allmÀnheten. SmÄkorvar har funnits sedan lÄngt tillbaka, men prinskorv serverades frÄn talet.
Krustader med pastej och julig rödkÄl
Under senare hÀlften av talet förenades den separata jullunchen, med doppet i grytan och skinka; förrÀtten julsmörgÄsbordet; den egentliga julmiddagen med lutfisk och avslutande risgrynsgröt, allt oftare till att bli ett enda stort julbord. Strax efter första vÀrldskriget började det kommersiella julbordet serveras pÄ restaurangerna en eller ett par söndagar före jul. Företagen börjar bjuda kunder och anstÀllda pÄ julmat redan i november.
Ett stort antal rÀtter associeras till julbordet, bÄde mer Älderdomliga samt modernare rÀtter. PÄ grund av det stora antalet rÀtter kan man dela in dem i flera grupper.