Hur många växter används
Det pågår en diskussion om för- och nackdelar med inhemskt växtmaterial respektive sådant av utländskt ursprung. Vi svenska plantskolor inom LRF Trädgård konstaterar att vi behöver både och. Klimatet förändras, vår biologiska mångfald är i knipa, ytterligare allvarliga växtskadegörare är på väg mot vårt land. Att vi har problem är alla gröna professioner och intresseinriktningar överens om.
Ett rikt växt- och djurliv
Den naturliga vägen framåt är ett faktabaserat och prestigelöst samarbete runt lösningarna. Vad vet vi idag och vilka frågor behöver forskarna söka svaren på? Formerna för och finansieringen av ett sådant samarbete återstår dock att lösa. Ämnen och åtgärder att samarbeta runt saknas däremot inte. Här är några konstruktiva förslag vi uppfattat i debatten:.
Den handlar om vad användande av främmande, även kallade exotiska, arter och växtmaterial av utländsk proveniens innebär för vår biologiska mångfald.
Ett rikt växt- och djurliv - Sveriges miljömål
Dels där växterna planteras, dels i de fall de sprider sig i naturen. Det finns olika definitioner av vad som är en inhemsk art. SLU Artdatabanken klassar arter som är vildväxande i svensk natur och som varit det sedan före år som inhemska. En del av dem har tagit sig hit av egen kraft, andra med människans hjälp.
Naturbetesmarker
Arter som spridit sig i naturen efter år klassas som främmande. I den här texten utgår vi från det, men så är det inte alltid. Det är ganska vanligt att det växtmaterial som saluförs av inhemska arter har utländskt genetiskt ursprung. Vi behöver vegetation även där våra inhemska arter inte klarar sig I våra byggda, täta innerstadsmiljöer råder förhållanden som det inte finns någon motsvarighet till i svensk natur.
Det är varmt, torrt och extremt väldränerat. Ofta finns inte ens tillgång till grundvatten. Att där plantera inhemska arter med helt andra krav på livsmiljö är att kasta såväl pengar som klimat- och miljöhänsyn över bord. Vegetation, framför allt i form av träd, är dock nödvändig för att ge skugga, hålla nere temperaturen vid värmeböljor, fördröja vattenmassor vid skyfall med mera.
Det som då krävs är arter som är naturligt rustade för den typen av miljöer. Sådana som har förutsättningar att utvecklas, bli stora och gamla på platsen, även i ett förändrat klimat. Det är de arterna som förmår leverera de ekosystemtjänster vi och andra organismer är beroende av.
Växter och svampar kan rädda framtida försörjning
Inte de som stressas svårt, tynar bort och dör. Mångfald är nödvändig för att säkra grön infrastruktur Ser vi till träd har vi 30 inhemska arter. Redan idag är flera av dem angripna av skadedjur och sjukdomar, som almsjuka, askskottsjuka och Phytophtora på al. Vi vet att vi också måste förbereda oss för skadegörare som asiatiska långhorningar, emerald ash borer och arter av Phytophtora som angriper ek.
Därmed är antalet inhemska trädarter med ljusa framtidsutsikter ytterst begränsat, i synnerhet i urbana miljöer där de också stressas av torka och höga temperaturer. Studier visar att av de 30 inhemska trädarterna kan fyra ha en framtid i sådana lägen 1. Avenbok, Carpinus betulus , är den enda som blir långlivad, stor och kan skänka skugga i Skandinaviens hårdgjorda innerstadsmiljöer. En, Juniperus communis , klarar ståndorten men ger marginell skuggeffekt.
Fågelbär, Prunus avium , och oxel, Sorbus intermedia , blir relativt kortlivade under urbana förhållanden. Monokultur är dåligt av flera skäl och den dag en allvarlig skadegörare dyker upp på avenbok skulle stadslivet bli svårt för många organismer om vi exkluderar träd av utländskt ursprung. Även arter av utländsk härkomst bidrar till rik biologisk mångfald Se vidare under punkt 9B.