Hur mycket skärmtid borde

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående. De flesta har märkt att det kan vara svårt att släppa mobilen.

Nya riktlinjer för barns skärmtid

Både barn och vuxna använder skärmar allt fler timmar om dagen. Dessutom ger skärmar snabba belöningar, säger Anders Nilsson som forskar om ungas skärmvanor och datorspelande och kopplingen till psykisk ohälsa, vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Någon diagnos som heter skärmberoende finns inte. För mycket nöjesskärmtid, alltså skärmtid som innebär stillasittande och som inte är arbete eller studier, anses ändå, enligt Världshälsoorganisationen, WHO, vara en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa.

Bebisar bör, enligt WHO, inte ha skärmtid alls och barn upp till fem års ålder bör maximalt hänga framför mobilen eller paddan en timme per dag. Men så mycket forskning kring hur skärmanvändande påverkar vår hälsa har inte funnits.

Allt om skärmtid - statistik & rekommendationer

Detta hindrar förstås inte att ämnet skärmtid debatteras flitigt, tvärtom. Det finns mycket som tyder på att det kanske inte är just nedlagda minuter och timmar framför skärmen som har störst betydelse för vårt mående. Troligen finns andra viktigare faktorer när det kommer till hur spel, sociala medier eller allmänt slösurfande påverkar oss. Vilka vi är, vilket kön vi har och vad vi gör framför skärmen kan ha större betydelse — liksom vad vi egentligen sysslar med när vi gör något annat än hänger där.

Mats Hallgren , vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, har tittat på ungas psykiska hälsa och jämfört unga som spelar väldigt lite datorspel, max en gång i veckan, med dem som spelar minst en timme om dagen.

Hur mycket skärmtid per dag vuxen I en rapport från Statens Medieråd i juli framgår att det finns ett samband mellan hög användning av medier och nedsatt psykiskt välbefinnande.

Rekommenderad skärmtid barn 8 är Varför borde man begränsa skärmtid för barn?

Skärmtid rekommendationer Barn och ungdomar mellan åtta till 18 år tittar på skärmar omkring sju timmar dagligen.

Who skärmtid − Det finns en brittisk undersökning som visar att barn mellan 5 och 16 år tillbringar 6,5 timmar om dagen framför en skärm och siffran är säkert likartad här.

De som spelade väldigt lite datorspel hade fler depressiva symtom än de som spelade mycket, säger han. Samtidigt, menar han, är datorspelande inte samma sak som att se på tv, det är betydligt mer mentalt aktiverande. Dessutom spelar ungdomarna oftast tillsammans med andra, vilket gör att det blir en social aktivitet, förklarar han.

Frågor och svar om skärmanvändning bland barn och unga

Tjejerna i studien spelade mycket mindre datorspel än killarna, vilket en rad andra studier också visar — i stället ägnade de mer tid åt sociala medier. Att konsumera sociala medier i mängder har en helt annan påverkan på det psykiska välbefinnandet än datorspel, visar hans studie. Att vara tjej och använda mycket sociala medier förknippas i vår studie med sämre mental hälsa över tid, säger Mats Hallgren.

Killarna konsumerade mycket mindre sociala medier än tjejerna och påverkades heller inte mentalt negativt av dem. Vad könsskillnaderna beror på vet vi inte riktigt, men det kan finnas många förklaringar, som inte handlar om biologi utan snarare om kultur. Vi vet inte heller hur hjärnan påverkas hos dem som lägger mycket tid på sociala medier.

Men potentiellt skulle det kunna påverka de viktiga signalsubstanserna dopamin och serotonin, säger han. Sociala medier lockar främst tjejer, men precis som att skärmberoende ännu inte klassas som diagnos, finns inte heller någon diagnos som heter sociala medier-beroende. Vi ser ju att sociala medier kan ha väldigt stora negativa effekter, särskilt för tjejer.

De barn som redan är utsatta och har problem med ångest och depression riskerar lättare att påverkas och till exempel utveckla en ätstörning, säger Lisa Thorell , forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Sociala medier ska inte bara dömas ut som enbart dåliga för oss, förtydligar hon.

Vad man gör när man använder sociala medier har betydelse.

Skärmtid, stress och temperament bland barn

Men så finns effekter som är indirekt negativa — som att det tar tid från annat, som fysisk aktivitet, tid med kompisar och sömn, säger Lisa Thorell. I en studie på universitetsstudenter i Sverige och Italien grävde hon och hennes kollegor djupare i hur personer som använder sociala medier mycket påverkas psykiskt. Vi såg också att problematisk användning av sociala medier var starkare kopplat till sociala problem, psykosomatiska symtom och dålig självbild jämfört med problematiskt användande av datorspel, säger Lisa Thorell.

Samtidigt, betonar hon, vet vi inte hur de som upplever negativa effekter av sociala medier hade mått utan dessa. Även om forskningen inte pekar ut allt datorspelande som negativt för psyket, finns farhågor. Till skillnad från sociala medier-beroende klassas datorspelsberoende, eller gaming-disorder, som en beroendediagnos av WHO. Men diagnosen är omdebatterad, förklarar Anders Nilsson, som håller på med flera beteendestudier just kring datorspelande som har blivit problematiskt för individen på så vis att spelandet har gått ut över andra områden i livet och lett till långtgående negativa konsekvenser gällande till exempel skolgång och relationer.