Värmemängd formel
Till olika ämnen behöver man tillsätta olika mycket energi för att de skall värmas. Det kallas att olika ämnen har olika värmekapacitet. Ett ämnes värmekapacitet anger hur många joule man måste tillsätta för att värma 1 g av ämnet 1 K. Man löser 20,0 g fast NaOH i 1,00 kg vatten. Temperaturen steg från 20,2 °C till 25,2 °C. Så mycket avges i hela reaktionen, men vi vill veta hur mycket värme som avges per mol upplöst NaOH.
Därför måste vi dela med substansmängden NaOH. Hur stor massa propan måste man förbränna för att värma 2,00 kg vatten från 0°C till °C? Vilken värmemängd skall tillföras vattnet? Man kan ju inte förbränna ett negativt antal mol! Och när vi känner n propan kan vi ju lätt räkna ut m propan , ju. Gamla prov Slutprov o. Kemisk jämvikt Syror och baser Organisk kemi Biomolekyler Biokemi Analytisk kemi Pedagogiska resurser på nätet Gymnasiearbete Information Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Naturvetenskapsprogrammet Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Teknikprogrammet Handledare och medbedömare till Gymnasiearbetet Hur man använder referenshanteringen i Google Docs Hur man använder referenshanteringen i Word MacOS Hur man använder referenshanteringen i Word Windows Idéer till gymnasiearbete Lista på alla idéer Matematik Matematik 1c Taluppfattning och aritmetik Algebra och ekvationer Geometri Samband och förändring Sannolikhet och statistik Inaktuella Forskningsmetodik Kursscheman Kursschema Forskningsmetodik, p2 Planering av forskningsmetodik-kursen p2 Kursschema Forskningsmetodik, p2 Lektioner Introduktion till forskningsmetodiken Mera om ert fördjupningsarbete Vetenskap — vad är det?
Epistemologi Om vetenskapsmän och forskare Positivism, empirism m.
Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation Vetenskapliga teorier Samhället och vetenskapen Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik Framtidens vetenskap Fördjupningsuppgifter Fördjupningsarbete: Paradigmskiften Presentation av en naturvetenskaplig nyhet Gamla prov Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Magnus del Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Pedagogiska resurser på nätet Life Science Kursscheman Kursschema Life Science p2 Kursschema Life Science p1 Lektioner Introduktion till Life Science Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat Analytisk kemi: IR-spektroskopi Bakterier 1: Sterilteknik.
Bakteriecellens uppbyggnad.
Värmekapacitivitet
Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse. Schismen om uralstringen. Sjukdomsalstrande mikroorganismer Mikrobiologins historia. Hur bakterier är släkt med andra organismer. Bakteriernas cellhöljen. Yttre cellstrukturer.
Värmelära - Specifik värmekapacitet
Bakteriens DNA Andra inre strukturer. Bakteriell tillväxt Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyrasyntesen. Kompetitiv inhibition Lite virushistorik Virusens egenskaper Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten.
Värmekapacitivitet - mängden energi för att värma upp ett
Hur virusen förökar sig. Hur virusen förökar sig forts. Värdcellens öde. Antiviral kemoterapi Laborationer och övningar Våtpreparat av E. Wikipedia som läromedel Studieteknik Om Sekretess Pedagogiska resurser på nätet Om dessa sidor Web 2.