Höna sjuk diarre
Andra sjukdomsnamn: Hönsförlamning. Mareks sjukdom hönsförlamning orsakas av ett herpesvirus med global spridning. Sjukdomen förekommer framförallt bland tamhöns, men även vaktlar, kalkoner och gäss kan drabbas. Viruset är ofarligt för människor.
Vad är fel med mina höns? Vanliga sjukdomar och åkommor
Vid sjukdomsproblem eller dödsfall i en fjäderfäflock är det viktigt att en lokal veterinär snabbt kontaktas, särskilt om flera fåglar drabbas samtidigt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom. Anmälningspliktig : Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos.
Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet.
Hur du gör en hälsokontroll på din höna
Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen.
Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom.
Mareks sjukdom hos fjäderfä
Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö till exempel vatten och jord eller via vektorer som myggor och fästingar. Mareks sjukdom förekommer bland tamhöns i hela världen. Virus finns i många kommersiella besättningar liksom i många hobbyflockar. Som regel är en stor andel av fåglarna smittade om virus finns i flocken.
Sällsynta fall av Mareks sjukdom förekommer även hos vaktel, kalkon och gäss. Det finns inga rapporter i litteraturen som talar för att människor eller andra däggdjur kan smittas. I Sverige är Mareks sjukdom sällan ett problem i kommersiella besättningar eftersom fåglarna vaccineras som nykläckta kycklingar, eller slaktas innan de hunnit utveckla sjukdomen.
Däremot är Mareks sjukdom sannolikt en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland hobbyhöns. Det finns tre olika serotyper av MDV. Alla sjukdomsframkallande MDV-stammar tillhör serotyp 1, och deras sjukdomsframkallande förmåga kan variera mycket. MDV-stammar som används för vaccintillverkning kan däremot höra till någon av samtliga tre olika serotyper.
Under de senaste decennierna har allt mer aggressiva virusstammar successivt utvecklats. I dagsläget finns inga tecken på att högvirulenta virusvarianter finns i Sverige. MDV är ett mycket smittsamt virus. I praktiken smittas många tamhöns redan som små kycklingar. MDV förökas i fjäderfolliklarna hos smittade fåglar och virus finns därför i dammet i hönshuset.
Den viktigaste smittvägen är respiratorisk att fågeln andas i sig virus. Många kliniskt friska tamhöns är smittbärare men befinner sig i så kallad latensfas, det vill säga fågeln bär på smittan utan att insjukna. Hos vissa individer kan latensfasen vara livet ut medan virusinfektionen plötsligt kan aktiveras hos andra fåglar vilket kan leda till sjukdom. Även höns som har vaccinerats mot Mareks sjukdom kan vara smittbärare och sprida sjukdomsframkallande MDV till andra höns.
MDV smittar inte vertikalt från hönan via äggen till kycklingen. Många kycklingar som smittas av MDV insjuknar aldrig. De förblir i så kallad latensfas resten av livet. En rad olika omständigheter påverkar om de kommer att insjukna eller inte.