Drogutlöst schizofreni
Docent, överläkare. Behandling av psykoser, ett tillstånd som kännetecknas av en förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet. Behandlingen bör integrera såväl biologiska som psykologiska och sociala faktorer. Behandlingen ska vara individuellt anpassad och utgå från de resultat som framkommit under utredningen. Man skall iaktta delat beslutsfattande och utforma behandlingen tillsammans med patienten och i förekommande fall i samråd med familjen.
Så långt det är möjligt ska utredning och behandling ske på patientens villkor och i patientens närmiljö. Tidigt insatt behandling förbättrar prognosen för många patienter, så behandling med välavvägd dos av antipsykos-läkemedel som bör ges tillsammans med psykosociala åtgärder får inte dröja. Utse en patientansvarig läkare och en kontaktman vars första uppgift är att etablera en terapeutisk allians med patienten.
Kontakta familjen snarast och ge information om patientens tillstånd och behandling, om patienten godkänner detta. Verka för ett gott samarbete med familjen. Erbjud krisstöd, utbildning och vid behov familjestöd. Ge patienten utbildning, i grupp eller enskilt, om sjukdomen, läkemedel, tidiga varningstecken, stressfaktorer och olika problemlösningstekniker.
Vid behandling med antipsykotika är det viktigt att klargöra vilka symtom som medicineringen insätts mot och vad man vill uppnå med läkemedelsbehandlingen. Detta för att senare, tillsammans med patienten, kunna utvärdera vilken effekt medicineringen haft. Informera och motivera patienten för medicineringen. Påbörja medicineringen med antipsykotiska läkemedel i låga doser.
Vid biverkningar, överväg dosminskning istället för att rutinmässigt förskriva antikolinergika eller andra läkemedel mot biverkningar som betablockare eller bensodiazepiner. Besvärande extrapyramidala biverkningar tidigt i behandlingen vid terapeutiska doser ökar risken för dålig följsamhet till behandlingen och utveckling av tardiv dyskinesi på lång sikt.
Utvärdering ska ske kontinuerligt med mätbara delmål vid i förväg bestämda tidpunkter.
Schizophrenia: What It Is, Causes, Symptoms & Treatment
För flertalet schizofrenipatienter blir fortsatt behandling i någon form efter det akuta skedet nödvändig. Aktiv rehabilitering och integrering i samhället vad gäller boende, arbete och sysselsättning är av avgörande betydelse för de patienter som har ett mer kroniskt förlopp.
Samverkan mellan kommunen och psykiatrin är nödvändigt för detta. Klorpromazin var det första antipsykotiska läkemedel som introducerades i början på talet. Sedan dess har flera läkemedel registrerats med den gemensamma verkningsmekanismen att alla är dopamin, D2-receptorantagonister.
Psykosbehandling (akuta psykoser och kroniska psykoser)
Förutom blockad av dopaminreceptorer verkar också flera antipsykotiska läkemedel på andra signalämnen som histamin, acetylkolin, serotonin och noradrenalin. Haloperidol blockerar till exempel främst dopamin, D2-receptorer, medan klorpromazin, olanzapin , klozapin och kvetiapin även blockerar histamin-, acetylkolin-, noradrenalin- och serotoninreceptorer. Därför kan biverkningsprofilen av antipsykotiska läkemedel skilja sig åt markant från varandra.
Dopamin är ett signalämne i hjärnan som har betydelse för regleringen av emotioner, motivation, kognition, kroppsrörelser och prolaktinhalten i blodbanan.
Schizophrenia - World Health Organization (WHO)
Generellt har antipsykotiska läkemedel god effekt på positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar, medan effekten är betydligt sämre på kognitiva och negativa symtom som dysexekutivt syndrom, affektiv avflackning, initiativlöshet och apati. Klorpromazin Largactil , ett licenspreparat. Haloperidol Haldol. Melperon Buronil. Flufenazin Siqualone , licens.
Levomepromazin känt under avregistrerade handelsnamnet Nozinan.
Psykosbehandling (akuta psykoser och kroniska psykoser)
Perfenazin Trilafon depå, tablettberedningen är ett licenspreparat. Flupentixol Fluanxol. Klorprotixen Truxal.